Kajsa: mfs-familjen

Har nyss avslutat en fin söndagmiddag med bönbiffar, två sorters potatismos och tomatavocadosallad. Till efterrätt nybakade bullar.

Mfs-gänget här i Vi-skogshuset är lite som min matfamilj hemma på Jeriko. Nästan som en familj där alla pratar om sitt, men man ändå har väldigt trevligt tillsammans.

och funderar på om inte allt det här handlar om dessa mina minsta

Kajsa: en fredag

En lite seg konferensförmiddag.
Inställd intervjueftermiddag; skulle vara många ingenjörer i bilen så vi fick inte plats.
En latte på bourbon Coffee och läsande av rwandisk kaffeuppsats.
Pool och sol på Novotel.
En hjälpsam tolk i Butare.
Laddar för middag på Indian Khazana.

Kajsa: kvinnokooperativ och presidenter

Igår åkte jag på skumpvägar i max 20 km/timmen för att nå Abakunda kawa, ett kaffekooperativ som har ett kvinnokooperativ som en del av det stora kooperativet; eftersom marknaden gillar rättvisemärkt kaffe som är producerat av kvinnor. Vi är marknaden.. Det här är en av producenterna.




Idag drog jag på mig H&M-kavajen och gick på konferens. Fyra presidenter på en förmiddag tycker jag är ganska bra jobbat.

Dagens citat

”Fairtrade is more religion than anything else; you have to believe in it”.

General Manager for Fairtrade association

Kajsa: med utsikt över Kongo

Gruppresa med svenskvänner till Gisenyi som ligger alldeles norr om Kivu-sjön, på gränsen till Kongo.

Vi träffade på en snäll trafikpolis som hjälpte oss leta hotell när det var fullt överallt. Jag och Gordon fick åka på flaket.

Vacker sjö, nästan som ett hav. Udden som sticker ut är Kongo, men vi tog oss inte över gränsen den här gången.

Den snälla polisen lämnade oss för lunch på ett ställe som serverade kaffe i stora muggar. Mindre muggar och mer kaffe hade dock suttit fint.

Softade mest, eller chillade menar jag =) Spelade MIG på stranden och drack kaffe. Ville ligga i solstolar och slippa övervaka våra grejor hela tiden på söndan, så då hängde vi på stranden till stans dyraste hotell; för oss till en kostnad av drygt 30 kr. Hoppades att den nyfikna skaran utanför avgränsningen mest berodde på de rwandiska kändisar som var där, men det känns bisarrt med skillnaderna i vilket fall.






Lyckades gå på konstiga vägar trots att stan var liten; roade säkert någon.

Irja: Varje dag, en evighet...

Dryga tva veckor kanns som en evighet. Lar mig sa mycket varje dag att jag aterigen undrar over den brist den teoretiska undervisningen hemma i sverige for med sig...

Att arbeta i falt ar sa sjukt larorikt att jag vissa dagar onskar att dagen tog slut flera timmar innan sovdags bara for att fa tid att suga pa de karameller eller smalta de svara intryck jag samlat pa mig. Varje dag ar en flod av kunskaper. Och jag alskar det :)

Forra veckan spenderade jag mycket tid med kursdeltagarna pa Roda korsets folkhogskola som gor en 3 veckors studieresa har pa Sri Lanka. Tillsammans gjorde vi en rad intressanta studiebesok (bland annat kryddforpackningsfabrik och hantverksgrupper) och det blev en helt ny erfarenhet att se landet tillsammans med en hel grupp vasterlanningar, jag som inte sett en viting pa sa lange. (bade kul och frustrerande att ha fatt sa otroligt mycket egna nya kunskaper av min egna tid i landet)

Vet ni hur mycket arbete det ligger bakom en cashewnot? Ni kan inte gissa hur manga arbetssteg det ar for att fa dessa sma harda till vara affarer i sverige. Bara det att varje nots skall for hand krossas sonder med en hammare! Tank pa det nasta gang ni koper notter. De bor atas med andakt...

Nu har jag akt vidare till bergsstaden Kandy dar jag och mina Roda korsetvanner Nina, Minna & Mattias bor sjalva (pga turistbrist) pa ett hotel med milslang utsikt over grona kullar.

MFS-studiens nasta steg har utgjorts av ytterligare en intervju med en organisationsaktiv (FLO-liason) som lart mig mer om FLO pa Sri Lanka, men an mer givande har mina personliga moten med Mohan, fd estate-son som nu tagit sig som enda student till Universitetet i Kandy och Pieris, Tamiltolk som aven han har familjen kvar pa Te-estaten i Sri Lankas berg.

Jag har aven utfort de forsta undersokningarna av den "riktiga" studien. Intervjuver med "assistant superintendent" (som bor i egna maffiga Bungalows med tjanstefolk) och "tea-pluckers" som arbetar varje dag (och manga ganger ocksa extra for att fa pengar att racka) med att plocka 20kg te-blad ibland utan koll pa vad som hander med bladen da de lamnar estatets milslanga bergsfalt...

Varje dag far man revidera, tanka nytt och forsoka fa ordning pa alla intryck, sa att just nu ha tre vanner att bolla intryck och ideer med kanns sa givande! Det ar som en egen etapp att ha resesallskap just nu och ocksa ratt skont att fa dela nagra turistupplevelser med andra som tycker att elefanter, apor och skogliga medicinman ar lika fascinerande som jag.

Hej hopp! / irja

Kajsa: kalendern fick rätt!

Förra veckan intervjuade jag tre kaffekooperativ och det kändes skönt att komma igång på riktigt. Vilka slutsatser vi kommer kunna dra utifrån intervjuerna är ett senare problem...

Jag har varit på en coffee washing station som producerar rättvisemärkt kaffe och en som jobbar på att behålla sin certifiering. Den senare är Maraba, som fick Göteborgs stads miljöpris för några år sedan och vars kaffe säljs i Sverige. Kaffebönderna jag har träffat har ingen koll på rättvisemärkt, men det hade jag inte så stora förhoppningar om att de skulle ha. Mer förvånande är dock att kooperativen inte har möjlighet att betala bönderna mer än icke-certifierade kooperativ. Rättvisemärkt för dem är användbart i marknadsföringssyfte, men verkar inte göra så stor skillnad på plats. Kan bero på att området producerar mycket kvalitetskaffe och det är den stora skillnaden, inte certifieringen.

Kajsa: med utsikt over Burundi

Idag har jag akt fyrdjulsdriven bil pa valdigt skumpig vag. Med vidunderlig utsikt nedat over dalar fulla med akrar och bananplantor och uppat over kullar, och i horisonten berg i Burundi. Gjorde intervjuer pa mitt andra kooperativ och Katembo och jag borjar bli ett riktigt bra team. Han pluggar pa universitetet har i Butare och ska aven han skriva en uppsats om kaffekooperativ. Han har oversatt mitt undersokningsformular och hjalper mig vid intervjuerna. Nar vi kom tillbaka till stan var det lite sent for lunch, men pa en restaurang sa de att de hade agg och pommes frites. Sa foljdaktligen fick vi; pommes frites-omelett.

Sitter nu pa internetcafe i vantan pa att kopieringsstallet langre ned pa gatan ska kopiera upp fyra ex av min undersokning. Och eftersom den ar pa sjutton sidor och ska kopieras pa bade engelska och kinyarwanda och varje sida maste laggas pa kopiatorn, locket stangas och nagon lagom langsamt ska trycka pa den grona knappen, kande jag att det nog var bra att hanga nagon annanstans ett tag.

Imorgon aker jag till Kigali och har jag tur hinner jag med lite midsommarfirande med svenskcommunityn hos familjen Larsson.

Kajsa: två veckor i Aaaaafrikaoch första intervjun avklarad!

Känns som evigheter sen jag lämnade Göteborg. Känns från och till knepigt och motigt att samla sitt eget statistiska material i Rwanda. Känns märkligt att vara i biståndssvängen och bada i pool på fint hotell. Känns tråkigt med kackerlackor på insidan av myggnätet.

Men så glimmar det till; en vacker bussresa från Kigali till Butare, en schysst student som gärna jobbar tillsammans med mig, en restaurang som serverar god lunch för 7 kronor. och idag - den första intervjun. Den blev alltså inte i fredags, och inte heller igår. Men idag. Med en 60-årig kaffebonde som tjänar drygt 6 kronor om dagen när han jobbar på en Coffee Washing Station. Intervju via tolk är inte lätt och jag kom på en massa saker som skulle kunna gjorts på annat sätt, men nu är jag i alla fall igång på riktigt. Fortsätter veckan som kalendern säger kommer jag ha intervjuat 3 kooperativ innan jag åker till Kigali för midsommarfirande. Kalendern har dock inte alltid så mycket att säga till om.

Kajsa: mfs-vänner i Rwanda

Kommer inte på hur man lägger in länkar i marginalen, kanske för att bara Irja har tillträde till det... Men här är i alla fall mina mfs-vänners bloggar

http://katarinairwanda.blogspot.com

http://jennyinrwanda.blogspot.com

http://drphnom.blogspot.com

Kajsa: chill helg i Kigali

Lokala mataffären.

Hanna, Katarina och Johanna i matsalen på vi-skogens guesthouse.

Vi-skogen har många fina bilar (som de för övrigt tvättar varje dag så vi inte har så mycket vatten...)

På stan.

Hotel Milles Collines. Verklighetens Hotell Rwanda. Lätt absurt att ta en kaffe vid poolkanten, men det gjorde vi och det var trevligt.

Irja: En vecka i maktens korridorer

Jag tycker att Kajsas "hur det faller sig" ar en bra beskrivning pa hur det ar att anlanda med sin stora ryggsack och tro sig vara pa vag att undersoka nagot, for att sedan inse att helheten blir mer och mer komplex ju langre man kommer..
Men ocksa mer fascinerande... : )

(denna process borjade egentligen den dag jag och kajsa forst satte oss ner och borjade spana pa var uppsats. Det kandes som att veckorna fram till avresa var en nog lang och komplex prosess.. dar tankar reviderades, togs bort och panyttfoddes... Antagligen basta sattet att lara sig.:)..

En vecka i Kelaniya, dar jag bott hos en underbar Sri Lankesisk familj, atit nya kryddstarka ratter varje maltid och svettandes sovit under ett rosa myggnat. (mer om det sri lankesiska livet, nya vanner, singhalakunskaper och om den totala franvaron av utlaningar kommer pa: www.irjas.blogspot.com)

Under de forsta dagarna akte jag alldelses for manga lokalbussar for att det skall godkannas av UD -forlat Hanna&Linda, att jag brot mitt lofte :/
Fast sedan tog jag mitt vett till fanga och de sista dagarna tog vi istallet "tuck tucks" (trehjulingar) -men med tanke pa den helkaosiga trafiken, tvivlar jag starkt pa att det skulle vara mer riskabelt att utsattas for Terroristbomber pa lokalbussar, an att sicksackaka med en oppen trehjuling mellan lastbilar, bussar och en och annan ko...

Redan innan jag reste fran Sverige hade jag luskat ut vilka institutioner i landet som var relaterade till te-industrin och handeln. (Trodde jag ja!)
Jag och min Guide Wathsala (som glatt berattade att "det har blir ett aventyr for mig med, for jag har aldrig rest sjalv in till Colombo...) tog min lista pa institutioner och vi bestamde oss for att borja med den som stod overst: "Export Development Board".
Efter tva bussbyten var vi framme, blev vanligt mottagna och fick pa en gang komma in till "Mr. Deputy Director". Sittandes i varsin laderfotolj visade jag alla mina rekomendationsbrev och berattade om syftet for besoket....

Sa fortsatte det, kontor efter kontor tog emot oss, bjod pa te och svarade snallt pa mina fragor om Te-industrin, och nar fredagen kom satt jag med en hog anteckningar, massa statistik, reklamblad och skrifter och jag kande mig som ett nyblivet proffs pa den sri lankesiska te-industrin men insag samtidigt (aterigen) hur otroligt lite jag egentligen vet...

Manga forestallningar har reviderats och andra bilder har tagit plats, -som antagligen ocksa de kommer att revideras sa fort jag kommer ut pa plantagen, dar den "riktiga" undersokningen skall genomforas.

Denna vecka har jag samlat Te-siffror sa det racker och blir over, traffat en te-kvalitetstestare, varit pa te-provning och i te-forpackningsfabrik. Men jag har fortfarande inte sett en enda riktig te-buske :)

Nu blir det inga fler dagar i Colombo. Nasta vecka blir det antligen dax att bege sig upp till staden Kandy och forhoppningsvis (sa smaningom) komma ut och kunna gora min forsta enkatundersokning.

Kokosnotter pa er allihopa!! / irja

Kajsa: på väg ut i fält!

Efter en knapp arbetsvecka i Butare ska jag idag få göra mina första intervjuer! Eller i alla fall göra en försöksintervju. Eller i alla fall åka till Maraba-kooperativet och kolla läget. Sitter hos SPREAD (http://www.spread.org.rw) och väntar på mina medresenärer. Rapport om dagen kommer senare. I eftermiddag tar jag bussen till Kigali för att hänga med svenskfolket där i helgen och sen packa väskan och lite mer flytta till Butare. I alla fall för en stund. Vi får se.

Finns det en metod som heter urval via praktisk verklighet och hur det faller sig? Annars kan vi nog skapa den, eller vad tror du Irja?

Kajsa: nya kompisar och ny vecka

Lite märkligt, men efter fem dagar i Rwanda känns det som nån typ av rutin att det nu är måndag morgon och jag ska börja jobba ordentligt. Var alldeles ledig igår och spenderade kvällen på en fin indisk restaurang med fantastiskt god mat.

Vi-skogens guesthouse är nu bebott av fem svenska studenter, mycket trevligt. Hanna - som praktiserar på SIDA-kontoret och tyvärr snart åker hem, Katarina och Nina - som är mfsstudenter från Uppsala och kom i lördags samt Gordon - medföljande från Uppsala med goda matlagningskunskaper. På torsdag kommer Jenny och Johanna från Göteborg; värsta mfs-kollektivet. Jag åker dock till universitetsstaden Butare i morgon, men kommer nog inte kunna hålla mig härifrån hela tiden. Känns tryggt med ett hem i Kigali.

Men som sagt, måndag morgon. Ska träffa OCIR Café (www.rwandacafe.com) i eftermiddag och ringa lite folk på universitetet nu.

och för övrigt verkar mitt rwandiska nummer inte vilja samarbeta med alla operatörer i Sverige; alla sms verkar inte komma fram. Har dock inte klurat ut vilka än.

/Kajsa

Irja: Kor mitt pa vagen & ata middag med fingrarna

Visst har jag landat!!
Nar planet narmade sig landningsbanan sag det ut som vilket land som helst. Vidstrackta skogar och sma samhallen med hus. Men val nara marken, kom detaljerna fram och det grona marktacket overgick i en kokospalmsdjungel... :)
Jag kommer att gilla det har stallet.

Blev uppmott av min kontakt Semasinghe som korde mig via sma grusvagar med all varldens fordon (och ett gang kor som beslutat sig for att det var basta stallet att spendera eftermiddagen pa) ut till hans villa ute i den djungel jag nyss skadat fran ovan. Forsta natten under myggnat blev hos hans underbara familj. Efter en middag med ris aten genom att med fingrarna forst gegga ihop riset med unerbara (kryddstarka!!) saser fick jag titta pa familjens fotoalbum med alltifran brollopsbilder till sonens fodelse. Och vi pratade om allt mellan himlel och jord innan ogonen gick i kors och det 30grader varma somrummet blev valdigt lockande..

Jag somnade till en orkester av insekter, i palmerna utanfor balkongen.

Kajsa: min första dag som biståndschic

Tre dagar på plats i Kigali. En dag för att orientera mig, växla pengar och köpa telefonkort, vänligt runtlotsad av en av Vi-skogens chaufförer. En dag för att ringa och bestämma möten, samt dricka kaffe på nytt snyggt café med rwandiskt kaffe. En dag för att träffa viktiga män i min biståndschica kavaj; heja H&M.

Har börjat orientera mig i Rwandas kaffevärld. I morse blev jag upphämtat av Mr Fundira, som jag har haft mycket e-postkontakt med senaste månaderna. Han är så kallad focal point för Integrated Framework (www.integratedframework.org) i Rwanda, som är ett nätverk som arbetar med handelsrelaterat bistånd i de minst utvecklade länderna. Hängde på hans kontor på handelsministeriet i ett par timmar; fick information och han styrde upp lite möten åt mig. Snäll och hjälpsam rwandier i 50-årsåldern. Bra att träffa. Skulle fått hälsa på generalsekreteraren för ministeriet, men han satt i möte. Hann dock spana in att hans del av kontorsbyggnaden hade lyxiga vadderade dörren; man måste ju kunna se vem som är viktigt.

På eftermiddan träffade jag en ordförande för en organisation som jobbar med kooperativ i landet och på måndag ska ha ge mig en lista på alla registrerade kaffekooperativ. Hoppas också få träffa National Coffee Board då, OCIR Café. Känns som att det är där länken till kooperativen jag ska intervjua finns. Och i morgon ska jag träffa en holländsk NGO som visst jobbade på lördagar.

Har lite känts som jag är i fuskafrika. Jag har hängt lite i afrikanska storstäder förut (men däremot ett halvår i ugandisk småstad och mycket på landsbygden). Märker att jag med en gång får svårt att förhålla mig till ganska flashiga hotell där jag simmar i poolen, caféer där det hänger många vita, stora bilar med organisationsloggor på och så vidare. Får en känsla av att jag inte borde vara del av det, eftersom det känns så orättvist mot den stora delen av befolkningen som är fattig. Dock är ju många av de som hänger på de här hotellen/i bilarna/på caféerna /på kontoren rwandier och det blir ju konstigt om jag tycker att de inte ska vara där. Har diskuterat det här med Hanna som praktiserar på SIDA-kontoret och liksom jag bor i Vi-skogens hus. Blev inte så mycket klokare men skönt att snacka om det i alla fall. Kommer nog revidera min afrikabild efter den här resan.

Idag fick jag i alla fall se lite mer av vad jag tycker är riktiga Afrika; åkte kollektiv minibuss, traskade runt i stan och hamnade lite utanför centrum i ett område med små butiker och folk klädda för fredagsbön i moskén. Såg ingen annan mzungu på flera timmar. Och fick skavsår. Kigali är dessutom tokvackert och där jag promenerade idag hade jag utsikt över några av de kullar som staden ligger på.

Irja borde vara i luften nu. Hoppas hon landar försiktigt.

/Kajsa

Från Jerikos innegård ut i världen

Så har även hon åkt. Såhär trevligt hade vi på vår hej då-fest.

Irja: Två olika världsdelar

Så har hon åkt.
Många veckors intensivt varande på samma på plats har nu övergått i väldigt stora avstånd.
Två olika länder i två olika världsdelar med väldigt olika strukturer.
Fast ändock en och samma studie...

Hoppas du har det bra Kajsa :)
Om vi tagit oss vatten över huvudet lär tiden utvisa, fast man kan verkligen säga att det är vägen dit som är allt värt

Jag fick till slut mitt Visum. Idag (dagen innan avfärd) så imorn blir det till slut min tur att äta flygplansmat, på väg till någon annanstans...

/irja